Det fanns visst ett önskemål om uppdatering. Och ja, lite segt har det varit på den fronten, men jag lovar bättring.
Jag har nu under två månaders tid inte gjort något med än det absolut nödvändiga, vissa dagar har jag knappt tagit mig ur sängen. Jag är inte dödligt sjuk eller nå sånt utan gravidkoma kallar jag det. (Jag vill inte klaga, för jag är djupt tacksam över att vara med bebis igen). Tyvärr tycker inte min kropp om alla dessa hormoner som bubblar omkring.
Imorgon börjar den spännande inskolningen. Jag håller tummar och tår att sonen kommer vara lika förskoleälskade som väntat. Jag återkommer om det imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar