Kärlek

Det blev en bebis tillslut. Tack vare medicin och sjukskrivning fick jag vara gravid tiden ut och 24 juli föddes Gabriel. I dag är han tre månader och världens bästa och finaste bebis. Just nu är det mest bara underbart och det känns som att jag skulle kunna älska ihjäl mina små troll, och tur är det annars skulle man aldrig orka.

Jag som hade lovat mig själv att denna gång skulle bloggandet fungera, men tydligen är det svårt för mig att finna tiden. Dock så tänkte jag göra ett försök till och hoppas på bättring. Det kan ju knappast bli sämre :)

Bara för att det finns barn i Afrika som har det sämre än mig förtjänar inte jag att ha det bättre?!

Läser om barnfattigdom på aftonbladet och blir förskräck. Det viktigaste för många verkar vara definitionen av fattigdom och inte att bekämpa den. Många verkar tro att det handlar om att inte ha råd med senaste mobilen och att resa utomlands varje år, men i sådana fall skulle betydlig fler räknas som fattiga.

Nä, det handlar om att inte ha råd med medicin, att leva på havregrynsgröt en stor del av månaden eller att inte kunna köpa nya glasögon. Och visst går det inte att jämföra med fattiga barn i Afrika, men det är ju inte det debatten handlar om. (Vet inte vad jag ville med detta, kanske få klaga lite?)
___________________________________________

Jag har haft en bra dag. Blodtrycket är lite högt men stabilt. Jag hoppas verkligen att det får vara så i minst 4 veckor till.

Dagens minus

Det värsta med värmen är att jag samlar vätska. Som om jag inte är tjock nog :)

En kort update

Läget idag: Medicinen verkar hjälpa för jag känner mig snäppet piggare idag, vilken borde betyda att blodtrycket sjunker. Allt har löst sig så bra, det enda jag önskar att läkarna hade kunnat ge mig medicin innan jag blev såhär dålig. Nu är det bara vila och åter vila som gäller för att hålla läget stabilt.

Nu väntar middag framför tvn. Mys.

Dagens önskan: Att få vara frisk.
Morgondagens önskan: En frisk och "normal" stor (liten) bebis.

Tiden räcker som aldrig riktigt till

Speciellt inte när man är beordrad vila, vila och åter vila.

Helgen har varit bra. Bäst av allt "bara" 9 veckor kvar innan ärtan beräknas titta ut och bara 6 veckor innan pappan i familjen går på långledighet. Vad vi ska njuta av de 15 lediga veckorna vi får tillsammans.
Morgonmys i soffan